Agony of Sorrow

Om världen skulle gå mot fortsatt expansion av sol och vind och bibehållen och utbyggd kärnkraft skulle prognosen för minskade koldioxidutsläpp se radikalt bättre ut. 

如果世界將繼續朝著太陽和風的持續擴張以及維持和擴大核電的方向發展，那麼減少碳排放的預測會更加樂觀。

Ekonomin för ett kärnkraftverk är ungefär som för Öresundsbron: en mycket stor anläggningskostnad i början och sedan låga inkomster och låga rörliga kostnader i minst ett halvt sekel. Priset på uran är lågt och bemanningen liten. 

核電站的經濟與厄勒海峽大橋(瑞典與丹麥之間的跨海大橋，上層為汽車公路，下層為鐵路)非常相似：一開始的設置成本成本非常高，之後的至少半個世紀中，運行成本和變動(可變)成本很低。 鈾的價格很低，需要配備的人員很少。

För att kunna räkna hem en sådan investering måste man dels ha en säker prognos för marknaden, dels kunna ha lite större marginal mellan rörliga kostnader och intäkter för att kompensera den initiala höga kapitalkostnaden.

為了能夠依靠這樣的投資，必須部分地對市場進行可靠的預測，並且部分地能夠在可變成本和收入之間具有稍大的差額以補償最初的高資本成本。

När kärnkraften byggdes ut i Sverige var båda förutsättningarna uppfyllda eftersom staten reglerade elmarknaden. I dag kan ingen förutspå elprisets utveckling och ingen kan ta mer betalt. Det är huvudorsaken till svårigheterna att finansiera ny kärnkraft i Sverige och i övriga Europa.

當瑞典擴張核電時，兩個條件都得到了滿足，因為國家對電力市場進行了監管。今天，沒有人能夠預測電力價格，沒有人能收取更多的費用。 這是瑞典和歐洲其他地區新核電融資困難的主要原因。

Kol- och särskilt gaskraftverk har lägre investeringskostnader och tål pristrycket bättre.

碳和特殊燃氣發電廠的投資成本較低，比較容易承受價格壓力。

En viktig faktor för elprisets utveckling i Sverige är att sol, vind och biobränsle subventioneras med det så kallade elcertifikatssystemet. Det bidrar till att sänka elpriset under den egentliga marknadsnivån, särskilt när det blåser och solen skiner. Kärnkraftens elpris följer med ner, men kärnkraftsproducenterna får inte i likhet med förnybara kraftslag betalt bakvägen, vilket gör att även gamla kärnkraftverk får lönsamhetsproblem, till exempel de som snart ska stängas i Ringhals.

瑞典電價發展的一個重要因素是太陽能、風能和生物燃料通過所謂的電力證書制度得到補貼。它有助於將電價降低到市場實際水準以下，特別是在風力充足和太陽照耀的時候。這時候核電的電價也隨之下降，但核電生產商不能像可再生能源那樣得到"後門"的支付，這意味著舊的核電站存在獲利能力的問題，例如很快就要關閉的 Ringhals 核電廠的問題。

Marknaden är alltså inte neutral i sin design. Den främjar förnybara kraftslag med liten kapitalkostnad och straffar andra med hög. Det är denna mekanism som gör att man kan säga att marknaden fasar ut kärnkraft, vilket i en mening är helt riktigt, men det beror på politiska beslut. Det är också denna mekanism som gör att övertygade kärnkraftsmotståndare har blivit lika övertygade marknadsliberaler. Säkerhetsargumenten är numera allt svårare att vinna, särskilt i relation till riskerna med koldioxidutsläpp. Alltså pekar man på marknaden.

因此，市場在設計上並不中立。它以低資本成本促進可再生能源，並以高成本懲罰其他的發電方式。正是這種機制使人們可以說市場正在逐步淘汰核電，這在某種意義上是非常正確的，但這取決於政治決策。正是這種機制使得相信的反核者也同樣相信這是市場自由機制。關於安全性的爭論，現在越來越難以取勝，特別是在關於二氧化碳排放的風險方面，因此反核者把重點移轉到市場上。

En annan effekt är att marknaden blåser sönder leveranssäkerheten. När kraftslag med höga kapitalkostnader får svårt att konkurrera till förmån för sol och vind riskerar systemet att kollapsa när det är mörkt och vindstilla. Man kan kompensera detta med mycket större överföringskapacitet, det vill säga elledningar, och på sikt lagring men det är inte löst. Problemet finns överallt där sol&vind har byggts ut. Tyska Der Spiegels senaste nummer riktar svidande kritik mot tysk energipolitik för att den slagit sönder leveranssäkerhet och nu hotar legitimiteten för förnybara bränslen. I Kina hörs liknande kritik. Det är en orsak till att utbyggnad av sol&vind nu bromsar in.

另一個影響是市場正在分散供應的安全性。當具有高資本成本的能源難以與像是太陽能和風力競爭時，電力系統在黑暗和無風時會有崩潰的風險。可以用更大的傳輸容量（即電線）和長期存儲來補償這一點，但是這沒有根本解決問題。問題是到處都有太陽能和風力的擴張。德國明鏡周刊的最新一期是嚴厲批評德國能源政策打破電力供應的可靠性，現在威脅到可再生燃料的合法性。在中國，也聽到了類似的批評。這就是為什麼太陽和風的擴張正在減緩的一個原因。

Man kan invända att det är nödvändigt att fasa ut kärnkraft för att förnybara kraftslag ska kunna växa. Men är det sant? 

人們可以反對為了可再生能源的發展而逐步淘汰核電。 但這是真的嗎？

Fram till 2011 drevs Japans elproduktion av lika delar kol, gas och kärnkraft. När kärnkraften stängdes ner efter Fukushima kompenserades hela förlusten med ökad förbränning av kol och gas och det mönstret har varit bestående. Förnybara kraftslag har ökat marginellt. Japans regering har beslutat att successivt starta reaktorerna igen, bland annat av klimatskäl.

直到2011年，日本的電力生產是由煤炭、天然氣和核電，以差不多等比例組成。當福島核電事故後關閉關閉核電，造成的電力缺口，隨著煤和天然氣燃燒的增加，整個損失得到填補，這種模式已經永久化。可再生能源略有增加。後來由於氣候原因，日本政府決定逐步重新啟動反應堆。

I Tyskland, som också beslutade om att stänga ner kärnkraften efter Fukushima, har det gått bättre. Där kan man med fog säga att bortfallet från minskad kärnkraft har kompenserats av lika delar sol, vind och biobränsle. Men konsumtionen av kol&gas ligger fortfarande på samma höga nivå och byggs ut, bland annat med Vattenfalls splitternya kolkraftverk utanför Hamburg.

在德國，這個在福島核電事故後也決定關閉核電的國家，請況已經有所改善。可以說，減少核電所損失的發電量已經被太陽能，風力和生物燃料，各以相等比例所補上。但煤炭和天然氣的消耗量仍然處於同一高水平居高不下，並且還正在擴張，包括Vattenfall在漢堡郊外所興建的全新燃煤發電廠。

Om man inkluderar all energikonsumtion kommer 80 procent av tysk energi fortfarande från fossila bränslen. Utbyggnad av sol&vind är dyrt. De tyska subventionerna har kostat 1600 miljarder kronor de senaste fem åren. För att nå målet om förnybar energiproduktion 2050 beräknas subventionskostnaden enligt Spiegel uppgå till 35 000 miljarder kronor.

包括所有能源消耗在內，80％的德國能源仍然來自化石燃料。太陽能和風力的擴張是昂貴的。德國的補貼在過去五年中已經耗資了1600億瑞典克朗。為了實現2050年可再生能源生產的目標，根據Spiegel(德國鏡報)報導，補貼成本估計為35,000億瑞典克朗。

Det kan det vara värt, men effektiviteten och legitimiteten hade varit mycket större om investeringen hade gått till att fasa ut kol&gas i stället för kärnkraft. I efterhand kommer beslutet om avveckling av tysk kärnkraft betraktas som ytterligare en av Merkels många plötsliga opportunismer. Om hennes regering hade gjort som Helmut Schmidt på 1980-talet och stått fast mot kärnkraftsprotesterna hade Europas koldioxidutsläpp nu minskat radikalt och världen hade haft en tydlig succé att peka på.

這可能是值得的，但如果投資逐步淘汰煤炭和天然氣而不是核電，效率和合法性將會大得多。逐漸地，今後關於德國廢除核電的決定將被視為默克爾的許多突然機會主義之一。如果她的政府能像在20世紀80年代時的赫爾穆特施密特(前德國首相)那樣，堅決反對抗議核電的活動，那麼歐洲的二氧化碳排放現在早已經急劇下降，而且對於世界上減碳有明顯的幫助。

I Sverige är situationen annorlunda eftersom vi knappt har fossil elproduktion. Vatten och kärnkraft har ungefär hälften var och ligger stabilt sedan mitten av 1980-talet då de sista reaktorerna startades. De senaste årens ökning av förnybara kraftslag täcker högre konsumtion och de har vuxit fram utan minskning av kärnkraft.

在瑞典，情況有所不同，因為我們幾乎沒有化石電力生產。 自20世紀80年代中期最後一個反應堆啟動以來，水力和核能各佔一半並且穩定生產。 近年來可再生能源的增加涵蓋了更高的消費量，而且它們的出現並沒有減少核電的發電量。

Vad Sverige däremot bör tänka igenom är leveranssäkerheten och om det är så klokt att energietablissemanget styr på förnybart och inte fossilfritt och att marknaden är designad för att avveckla kärnkraft. Därför är den nya kärnkraftdebatten bra och för en gångs skull förutseende.

然而，瑞典應該想到的是供應的安全性，以及能源機構是否如此明智地控制可再生能源而非化石能源，以及市場是否旨在逐步淘汰核電。 因此，新的核電辯論是好的，並且具有先見之明。

Om världen nu skulle gå mot fortsatt expansion av sol och vind och bibehållen och utbyggd kärnkraft skulle prognosen för minskade koldioxidutsläpp se radikalt bättre ut. Sverige skulle kunna definiera sig som ett fossilfritt kraftcentrum på den nordeuropeiska energimarknaden och exportera stabila elleveranser till Norden, Baltikum, Polen och Tyskland. L, M, KD och SD tycks skissa på en sådan framtid, till och med i gemensamma reservationer i näringsutskottet. Det är Sveriges mest klimateffektiva politiska block.

如果世界要繼續擴張太陽能和風力以及保留和擴張核電，那麼看起來減少碳排放的預測會更好。 瑞典可以將自己定義為北歐能源市場中的無化石能源中心，並向北歐國家，波羅的海國家，波蘭和德國出口穩定的電力供應。 甚至在Näringsutskottet (工商業委員會)聯合中，L，M，KD和SD似乎也在描繪這樣的未來。 這是瑞典最具氣候效益的政治區塊。

原文網址: https://www.di.se/ledare/marknaden-och-karnkraften/